De fem bästa sätten att inte se till elevernas bästa

1. Att man inte tar hänsyn till elever i behov av särskilt stöd 

Både elever med begåvningshandikapp, funktionsnedsättningar, läs-och skrivsvårigheter och så vidare har rätt till särskilt stöd för att kunna utvecklas. 

2. Att bara ge uppgifter över elevernas mognadsstadie

Att anpassa undervisningen efter elevernas mognadsstadie är grundtanken i Piagets stadieteori. Stadierna ser till barnens utveckling och lärandet ska inte ligga på för svår nivå i förhållande till elevernas utvecklingsnivå.

3. Aldrig ge återkoppling till eleverna

John Hattie menar på att återkoppling är den faktorn som är mest prestationshöjande. Återkoppling är information om en uppgift som har genomförts, genom återkopplingen hjälper det eleven att komma närmare sitt lärandemål. 

4. Aldrig ge eleverna utmanande uppgifter

I och med att eleverna inte får några större utmaningar stimuleras de inte och lär sig därmed inte lika mycket som de faktiskt skulle kunna göra. 

5. Aldrig engagera eleverna i lektionsplaneringen

Detta gör att eleverna inte känner motivation och de får ingen insyn i sitt eget lärande.

Referenser
Notthingham, 2015, s. 56, s. 66, s. 21-22

Säljö, 2017, s. 403-404, s. 229-230

Rebeckas seriestripp

Denna seriestripp kan kopplas till behaviorismen och opperant betingning, läraren förstärker elevernas goda beteende med en belöning. 
Har ni några andra förslag på belöning?

Säljö, R. (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lärande,skola,bildning (s. 139–197). 

Amandhas Seriestripp

Denna seriestripp kan kopplas till Piagets teorier om assimilation och akommodation inom det kognitiva perspektivet. Kan ni hitta något av de andra perspektiven i seriestrippen? 

Säljö, R. (2017). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: (grundbok för lärare) (s. 231) Stockholm: Natur och kultur.

Amandas seriestripp

En situation från min auskultation. Situationen kan kopplas till behaviorismen och operant betingning, där ett beteende förstärks.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: (grundbok för lärare) (s. 213) Stockholm: Natur och kultur.

Detta kan man koppla till Vygotskijs teori om att man lär sig i möte och genom kommunikation med andra människor. (Säljö 2017)

Evelinas seriestripp

Här ser vi lite av behaviorismen i skolan med ett exempel på hur en bra belöning kan höja motivationen hos eleverna.  (Phillips & Soltis, 2014)
 Dessutom ser vi lite av fler perspektiv på lärande, hur tolkar ni serien? /Evelina

Alvas auskultation

Jag var i en årskurs etta med 13 elever och det var en lärare, men på vissa lektioner hade fler resurser. Klassen jag var i kändes väldigt trygg och bra, de hade gått på samma skola sen de började i förskolan. Jag tyckte alla jobbade väldigt bra och hjälpte varandra mycket, läraren hade lappar på tavlan där det stod att om man behöver hjälp så ska man först tänka efter en gång till, sen ska man fråga en vän och sist ber man läraren om hjälp. Detta funkade väldigt bra och eleverna hjälpte varandra mycket, vilket kan ses utifrån det sociokulturella perspektivet och vygotskijs syn på lärande. Han såg att en viktig del i barnens utveckling är det sociala samspelet, och det får de öva på när de hjälper varandra, samtidigt som de lär sig.

Skolan var från förskolan till 6:an så på rasten var det mycket blandad aktivitet. Det fanns en skog som var uppdelad, så att de yngsta fick inte gå så långt in i skogen som de äldre. Det kan man se som Piagets stadieteori, att man är mogen för att klara av vissa saker i en viss ålder, sen när man blir lite äldre klarar man av ett nytt stadie.

Oftast jobbade eleverna i böcker men det fanns ett gäng datorer man kunde boka och en lektion hade eleverna varsin dator som de gjorde olika matte lösningar. Eleverna blev väldigt glada när de fick reda på att de skulle få ha datorerna och alla satt koncentrerade och gjorde de som de skulle göra. Även detta kan kopplas till det sociokulturella perspektivet då datorerna är ett redskap vilket blir mediering. Jag tycker det är bra att ha tekniska redskap i lagom mängd i skolan, för i dagens samhälle måste man ju kunna hantera en dator. Samtidigt är det viktig att eleverna får lära sig använda papper och penna och kunna skriva ordentligt. Vad tycker du?